När de flesta tänker på mögel är det ofta hosta, allergier och en unken lukt som kommer först i tankarna. Under de senaste åren har forskare däremot börjat intressera sig allt mer för hur en fukt- och mögelskadad inomhusmiljö kan påverka kroppen i stort – även hjärnan och nervsystemet.

Många människor som bott eller arbetat i byggnader med omfattande fuktskador beskriver besvär som koncentrationssvårigheter, hjärndimma, huvudvärk och en ovanlig trötthet. Även om forskningen ännu inte kan fastställa ett direkt orsakssamband i alla situationer finns det studier som visar att sådana symtom rapporteras oftare av personer som vistas i fukt- och mögelskadade byggnader än av personer som vistas i friska miljöer.

Vad är mögel?

Mögel är mikroskopiska svampar som trivs där det finns fukt. När mögel växer sprids sporer och andra biologiska partiklar i luften. I många fall sker tillväxten dolt bakom väggar, under golv eller ovanför innertak, vilket gör att problemen kan finnas under lång tid utan att upptäckas.

Vanliga orsaker till mögel är:

• Vattenläckor
• Bristfällig ventilation
• Hög luftfuktighet
• Kondensproblem
• Fuktskador i källare eller på vind
• Översvämningar eller tidigare vattenskador

Ju längre en fuktskada lämnas utan åtgärd, desto större blir risken att möglet sprider sig.

Kan mögel orsaka hjärndimma?

Hjärndimma, eller brain fog, är ett begrepp som används för att beskriva en känsla av nedsatt mental skärpa. Det är ingen egen diagnos, utan ett samlingsnamn för flera olika symtom.

Personer beskriver ofta att de:

• Har svårt att koncentrera sig.
• Glömmer saker oftare än tidigare.
• Tappar ord mitt i meningar.
• Har svårare att fatta beslut.
• Känner sig mentalt tröga.
• Har svårt att fokusera under längre perioder.

Liknande besvär kan dock även orsakas av exempelvis stress, sömnbrist, hormonella förändringar, vitaminbrist eller andra sjukdomar. Därför är det viktigt att inte dra slutsatsen att mögel alltid är orsaken.

Vad säger forskningen?

Flera vetenskapliga studier har undersökt personer som bor eller arbetar i fuktskadade byggnader. Resultaten visar att dessa personer oftare rapporterar neurologiska symtom jämfört med kontrollgrupper.

Forskarna tror att flera olika mekanismer kan vara inblandade. En teori är att exponering för mögelsporer och andra biologiska partiklar kan aktivera immunförsvaret och bidra till inflammatoriska processer hos vissa individer. Hur stor betydelse detta har är fortfarande föremål för forskning.

Det finns därför ännu inget vetenskapligt stöd för att säga att mögel direkt orsakar neurologiska sjukdomar eller permanenta hjärnskador, men området studeras intensivt.

Andra symtom som ibland rapporteras

Förutom hjärndimma beskriver vissa personer även:

• Återkommande huvudvärk.
• Mental trötthet.
• Yrsel.
• Svårigheter att fokusera.
• Försämrat korttidsminne.
• Nedsatt koncentrationsförmåga.

Det är viktigt att komma ihåg att dessa symtom är ospecifika och kan förekomma vid många olika medicinska tillstånd.

Alla reagerar inte likadant

Precis som vid pollenallergi eller andra miljöfaktorer reagerar människor olika på mögel.

Hur kroppen påverkas kan bland annat bero på:

• Individuell känslighet.
• Allergier.
• Astma.
• Immunförsvaret.
• Hur länge exponeringen pågått.
• Hur omfattande mögelskadan är.

En del personer märker inga besvär alls medan andra upplever tydliga symtom.

Tecken på att det kan finnas mögel i bostaden

Mögel behöver inte alltid vara synligt. I många fall är den första signalen att något inte känns normalt i inomhusmiljön.

Vanliga tecken är:

• En unken eller jordig lukt.
• Mörka missfärgningar.
• Bubblande färg eller tapeter.
• Kondens på fönster.
• Fuktfläckar.
• Tidigare vattenläckor.
• Återkommande problem med hög luftfuktighet.

Om flera av dessa tecken finns samtidigt kan det vara klokt att undersöka bostaden närmare.

Därför är det viktigt att upptäcka mögel i tid

Ju tidigare en fuktskada upptäcks, desto enklare och billigare är den ofta att åtgärda. Mögel som får fortsätta växa kan inte bara orsaka större skador på byggnaden utan även försämra inomhusmiljön.

Många väljer därför att undersöka bostaden om de misstänker att det finns dolda fuktskador eller mögel, särskilt om problemen återkommer eller om en unken lukt inte försvinner trots städning och vädring. Ett mögeltest kan då vara ett enkelt första steg för att få en bättre bild av om inomhusmiljön kan vara påverkad och om det finns anledning att gå vidare med en mer omfattande undersökning.

Så minskar du risken för mögel

Det mest effektiva sättet att undvika mögel är att förebygga fukt.

Några enkla åtgärder är:

• Åtgärda vattenläckor direkt.
• Säkerställ god ventilation.
• Vädra efter dusch och matlagning.
• Håll luftfuktigheten på en normal nivå.
• Kontrollera vind, krypgrund och källare regelbundet.
• Låt inte fuktiga byggmaterial ligga kvar under längre tid.

Små förebyggande insatser kan göra stor skillnad över tid.

Sammanfattning

Intresset för sambandet mellan mögel och hjärnans funktion har ökat under de senaste åren. Även om forskningen ännu inte ger alla svar visar flera studier att personer som vistas länge i fukt- och mögelskadade byggnader oftare rapporterar besvär som hjärndimma, koncentrationssvårigheter, trötthet och huvudvärk.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att dessa symtom kan ha många olika orsaker och att en medicinsk bedömning alltid är nödvändig vid återkommande eller långvariga besvär. Om det dessutom finns tecken på fuktproblem i bostaden kan det vara klokt att undersöka inomhusmiljön för att utesluta att mögel bidrar till problemen.